Så här kan det bli när man
vill använda minsta lilla tygbit - och lite virkad
spets som vanligt. En lappklänning helt enkelt.
Livet är fodrat så man inte ser alla sömmarna på
insidan. |
Jag älskar stråveck, så är det. Jag antar det kom till en
gång i tiden för att man lätt ville kunna förlänga framför
allt barnens kläder när de växte. Det är så dekorativt!
Särskilt om tyget är tunt så att det blir lite olika
färgnyanser, som på den här klänningen. Den skulle vara fin
som brudnäbbsklänning. Lite handvirkad spets på det, så är
jag lycklig. |
Här är ytterligare en
klänning av en återanvänd duk. Kjoltyget är nytt.
Den blir extra vacker när man står bland pioner. |
Så kallar jag den för mig
själv. Jag vet inte varför. Ser den tysk ut? Hur som
helst, alla ser väl att den är sydd av en bordsduk.
Även den gröna och rosa randen kommer från duken.
Och så lite hemvirkad spets baraföratt. Jag håller
på att testa fram mönster till en solhatt. Ibland
försöker jag prova på ett litet barnbarn, men hon
far fram som en virvelvind så det är ganska svårt. |
Jag syr gärna livet dubbelt
och gömmer dragkedjan mellan tygerna. Det är lite
extra jobb och det går åt mer tyg, men det blir
finast så. |
Det är samma modell på den här klänningen. Jag
tycker om när livet är vitt, det är så roligt att
dekorera med tyg och spets. Lite som att måla på en
vit duk, föreställer jag mig. Mitt på livet har jag
sytt fast samma gamla loppisduk. Och så har sytt
fast spets och remsor av samma tyg som i kjlolen. |
Det här är en klänning jag tycker om. Broderiet på bröstet
kommer från en lite fläckig duk köpt på loppis. Spetsar
brukar jag egentligen virka själv, men den här köpte jag billigt i
Kinna, liksom det blåmönstrade dekorationsbandet. Kjoldelen
är ett udda örngott jag köpte för en tia. Och modellen är så
enkel! Livet och ärmarna är i ett stycke och kjoldelen är
helt fyrkantig. Svårare än så behöver det inte vara.
|
Att sätta en spets mellan liv och kjol är faktiskt en bra
idé. Dels är det dekorativt och dels ser man inte om
rynkorna råkat bli lite ojämna och fula. |
|
|