Här skriver jag vad jag gör och
vad jag funderar på. Efter hand flyttar jag inläggen till
arkivet. Titta gärna på Instagram
@husalyckan som jag uppdaterar oftare.
Jag vaknade tidigt och kom på att det är Vasaloppet! Så jag
satte mig framför TV:n och virkade ihop rutor. Jag skulle gärna
vara med i loppet om det bara gick att kombinera med virkning.
Det går inte och jag har mina prioriteringar.
Rutig pläd
Jag ville väva en liten, liten pläd att lägga på en
dockskåpssäng. Jag gjorde ett test med blev inte helt
nöjd.
Jag använde ett tunt Alpacka ECO-garn. Det är mjukt och
skönt och det roligaste är att det naturfärgade garnet
inte är färgat. Det har sin naturliga färg = bra för
miljön.
Sked 100/10 1-1, kypert. Det var svårt att väva, trådarna fastnade lite i
varandra och resultatet blev för stabbigt.
Jag skulle vilja att pläden faller ner på sidorna när
man lägger den på en säng. Jag blev ändå nöjd med att
det ser ut som en riktig pläd och man kan i alla fall ha
den som en picknick-filt. Jag gjorde en AI-bild där pläden ligger över en fåtölj
framför en brasa. Så fint det blev! Nu är jag riktigt
nöjd.
Efteråt tänkte jag att det här är ju som processens
olika faser! Jag vet inte vem som skrev det först, men den är bra.
1. This is awesome 2. This is tricky 3. This is shit 4. I am shit 5. This might be ok 6. This is awesome
Alltså: 1. En liten pläd till dockskåp! En rutig! Det måste ju
bli helt fantastiskt! 2. Det här var svårt. Vilken sked ska man använda,
vilken teknik och vilken inslagstäthet? Varptrådarna
fastnar i varandra. Kanterna blir inte helt perfekta. 3. Det blir skit. Den blev för stel. Ingen kommer att
vilja köpa den. 4. Hur kunde jag för ett ögonblick to att detta skulle
bli bra? Alla andra gör mycket finare saker. Jag ska
aldrig väva något igen. 5. När fransarna var knutna kändes den ganska bra att ta
i. Kanske inte så dum trots allt. 6. Jag ser den i en dockskåpsmiljö och den ser ju helt
fantastisk ut! Jag måste tillverka fler! I andra färger!
Det är viktigt att komma ihåg det här och inte ge
upp för tidigt.
Min egen butik på nätet
Jag fick idén att göra min alldeles egen butik
på nätet. Alltså att inte bara lägga upp produkter att
sälja, utan att ha en bild på butiken och sedan låta
kunderna gå runt. AI fick göra en bild på min affär som
en planritning och så kan man klicka sig fram mellan
avdelningarna.
Förutom att jag varit
textillärare så har jag också jobbat mycket i
leksaksaffär och ibland saknar jag att fylla på och göra
fint i hyllorna.
Lintowmatta
Jag har vävt några lintowmattor och jag har
alltid tänkt att de skulle passa fint i ett växthus, så
jag lät AI göra en liten animering. Kanske inte så
säljande, för vem tänker på mattan?
Bland det första jag gjorde med
AI
Jag har en gammal favorit. Jag gjorde en pall av
gamla glasspinnar. Och så hittade jag på en liten historia
om Åke och Siv. De är gamla Lundbydockor - från 60-talet
antar jag. 70-tal? Hur som helst - Åke har en butik där
Siv jobbar. Han har dålig koll på det mesta. Här kommer
mitt gamla inlägg i repris:
Det var på fredag eftermiddag som Åke fick en pall
innerkuddar till sin diversehandel. Expediten Siv kom
för att hjälpa till. Fler varor på det överfulla lagret
var det sista hon behövde.
"Skulle inte du beställa 6
kuddar?" undrade Siv. "Var det så att du råkade skriva
60?" "Kanske", sa Åke. Att vara butikschef är inte
så lätt som alla tror.
Jag frågade AI om han kan göra en
bakgrund så att det ser ut som de verkligen är på ett
lager. Och då fick jag den här bilden. Så fin! Pallen
blev en riktig pall och det kom dit en palltruck.
Väldigt praktiskt. Klockan på väggen visar 19:10.
Antagligen stängde affären 19 och Siv vill bara komma
hem.
Jag animerade bilden med Meta AI.
Åke och Siv började arbeta. Jag vet inte om det blev så
effektivt, men de försöker i alla fall.
Lustigt nog har klockan blivit tio i 8 (det
bestämde AI) och Åke har lagt sig på kuddarna. Siv har gett upp.
Hon slängde pallen och gick.
Besatt av AI
Jag har blivit besatt av AI. Jag förvarnar redan nu.
Jag kommer att vältra mig i AI-bilder! Det började med
ChatGPT. Jag pratade med den och ställde många frågor om
t.ex. osteoporos som jag drabbats av och lite artros och
annat som kommer med åldern.
Sedan fick jag reda
på att ChatGPT kan göra bilder! Sedan märkte jag att
ChatGPT begränsar antalet bilder man kan göra. Då blev
det Gemini och så fick jag tips om att
Meta AI kan
animera bilderna.
Förstår verkligen folk
vad detta innebär? Jag rensade min telefon på diverse
appar som behandlar bilder. Jag har appar som gör
bilder till oljemålningar, till blyertsteckningar, som
tar bort bakgrunder (Photoroom, jag har älskat dig) och
som restaurerar gamla svart/vita foton eller färglägger
dem, för att ta några. Alla dessa tog jag bort! AI kan
göra allt!
Jag gjorde några små animeringar som
jag tänkte skulle vara roliga att klippa ihop till en
film. Jag frågade ChatGPT vilket program jag kan använda och ChatGPT tipsade om
Clipchamp. "Kan inte du göra det då?"
frågade jag ChatGPT. Jovisst, det kan han! (Min AI är en
han och han är alltid glad.) Nu blev det Clipchamp ändå eftersom jag inte får
göra hur mycket som helst på ChatGPT. Han måste få lite fritid.
AI kan göra musik och
skriva brev. Han kodar HTML. Jag skickar in min kod och
han ser direkt vad som är fel. Det är bara min fantasi
som begränsar vad han kan göra. Hur många jobb kommer
att försvinna? Med AI kan t.o.m jag göra appar.
Det kom upp automatiskt en gång. AI frågade
"Vill du göra en app?" Det var ju precis vad jag ville!
Jag ville ha en app som jag kan använda i soffan när jag
sitter och virkar och funderar på hur jag ska virka ihop
mina rutor. Då vill jag ha en enkel app, bara ett litet
rutmönster där man kan pricka i färger och se hur det
ser ut. Inga problem för min AI. Vi gjorde den
tillsammans. AI la dessutom till en sparfunktion så jag
kan spara mina utläggningar. Det gjorde han utan att
fråga. Och jag kan fylla i färgfält eller kryss så att
det ser ut som korsstygn. Så här sitter jag. Lena, 64
år, pensionär och apptillverkare. Det hade jag inte trott.
